When i reach my goal weight...
Gårdagen gick som den gick. Det var trevlig stämning i huset, alla var glada och nöjda med sina julklappar, men maten gick skit. Jäkla nougat och toffee-fyllda läckerheter som lurade inuti paketen. De var så oemotståndliga. Det slutade med att jag hetsade nötter, bröd och chokladpraliner. Mådde skit efter det, min mage var inte van med det heller så jag hade största magkramperna jag någonsin haft. Som tur så somnade jag snabbt, men jag vaknade flera gånger inatt och är väldigt trött nu. Jag kunde inte sluta tänka på hur mycket jag skulle gå upp i vikt och hur fet jag skulle vara idag. Jag var gråtfärdig när jag steg på vågen, redo för de höga siffrorna. Men vet ni vad? Jag hade inte gått upp något alls. 46,6 kilogram, det samma som jag vägde igår (smygväger mig själv allt för ofta, skärpning!). Jag blev så glad så jag började hoppa omkring och det förgyllde verkligen min dag. Jag är 1,6 kg från mitt delmål, som egentligen ska vara nått den första januari. Jag kommer högst troligen inte klara att gå ner det på en vecka, men jag känner mig endå lite stolt över mig själv, för mitt BMI är lägre än det någonsin varit. Det ska jag fira med att shoppa rikligt med nya kläder på mellandagsrean som snart börjar. Åh vad livet kan vara härligt ibland.
Vad vill du ha, hjärna?
Under den senaste veckan har jag hetsätit, sedan förstått hur otroligt fet jag är och tänkt att jag verkligen inte kan se ut såhär på julfesten i skolan (som vi har ikväll), och då bestämt mig för att fasta. Tillförst var tanken bara en 3-dygns fasta, men en del av mig vill ha mer. Vad sa du nu Ana, att jag skulle fasta tills söndag? En 7-dygns fasta? Nehe? Hur lång ska den vara då? Men hur gör vi med festen på fredag då? Det hade jag nästan glömt bort. Att en kär vänn ska ha fest på fredag, och jag vet ju hur svag jag är för äkliga kaloribomber bestående av tårtor, kex, chips och godis som hon troligen kommer bjuda på. Jag får ju hoppas hon iallafall har någon light-läsk. En del av mig vill inte fasta alls, den säger helt andra saker. Den delen är sjukt sugen på att snafsa i mig pepparkaksbullarna och chokladtopparna jag har liggandes i väskan, som jag tvingats göra i skolan. Jag kan bara känna hur de sitter där och lockar på mig, men jag ska vara stark, inte svag, nej, stark! Kanske vore det bäst om jag bara spolade ner dem i toaletten eller blandade dem med spya och kastade bort dem. Ja, det borde jag ta och göra. Så att jag inte går upp de små kilon jag under dessa tre dagar tappat. Jag trodde inte jag skulle gå ner mycket alls, men vågen visade 47,6. Det låter så oerhört mycket, jag borde ju skämmas, men faktum är att jag inte vägt så "lite" sedan slutet på April. Och det, det får mig att bara bli mer motiverad. Jag vill ju inte att det slutar som det gjorde i våras.